Ska vi skippa sommar och vintertid? Det är en aktuell fråga sedan EU-kommissionen föreslagit det i September 2018.

Frågan om att avskaffa tidsomställningen väcktes av Finland hösten 2017 efter ett medborgarinitiativ med över 70 000 underskrifter. Under sommaren 2018 genomförde Europakommissionen därför en webbenkät som var öppen för alla EU:s medborgare och som ledet till förslaget.

Om förslaget leder till beslut i EU är det upp till varje enskilt medlemsland att besluta om vilken normaltid landet ska ha. Alltså om sommartid eller vintertid ska behållas. Ljusa sommarkvällar eller ljusa vinterbonar beroende på vilket vi väljer.

Den svenska regeringen har inte tagit ställning till om tidsomställningen ska avskaffas, och i så fall vilken tid som i sådant fall skulle vara normaltid (sommar- eller vintertid).

Men i Sverige har det inte blivit någon het fråga ännu. Det största problemet för individen är nog att komma ihåg när det sker och att inte komma för sent eller tidigt till morgonens möte. Vi är nog många som tagit fel på tiden någon gång. Men i takt med allt fler automatiskt omställda smartphones och klockor så märker vi lite av det. Kanske blir sömnen och dygnsrytmen något störd kortsiktigt och genererar ett visst missnöje, trots att analyser visar ett ökat välmående för befolkningen.

Det större problemen om förslaget leder till beslut uppstår om EU länderna väljer på olika sätt och det blir ett lapptäcke av tidzoner. Särskilt om Danmark och Sverige inte har samma tid längre. Och dessa konsekvenser vill man undersöka vidare. Många åker ju över Öresundsbron regelbundet.

Jordbruket som man ursprungligen bekymrade sig mycket över har blivit väldigt automatiserat, och har därför inte heller haft några stora problem. Man trodde ursprungligen att korna inte skulle klara av omställningen. Men mjölkrobotar ger flexibilitet och Ensilage gjort skördearbetet mindre känsligt.

Enligt en svensk rapport från Stadskontoret påverkas folkhälsan positivt av skillnaden. Vi är ute och rör på oss under ljusa sommarkvällar och folkhälsan antas förbättras. Dessutom så sjunker elkostnaden något. I dessa dagar med galopperande elpriset så är ju alla energibesparingar bra. För det individuella hushållet handlar det om 1% besparing. Men totalt blir det ändå en del.

Inte heller transporter eller turism tycks heller ha några större problem. Vi har helt enkelt anpassat oss. Och det är framförallt resor genom flera tidzoner som kan bli en svårighet om vi får för många olika beslut om sommar och vintertid.

Men tidsomställningen har en ganska liten påverkan på samhället som helhet”, säger Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren.

Men för vissa riskgrupper kan det kortsiktigt innebära problem att rubba dygnsrytmen. Det kan tex ge ökad risk för hjärtattack. Men riktade insatser kan minimera risken för dessa personer.

Om du är en av dem som ogillar just det tillfälliga obehaget att ställa om dig själv och din egen dygnsrytm, så har det ändå positiva effekter på hälsan i stort. Men det gäller att ta hand om sig om man har hälsoutmaningar och tillhör någon riskgrupp te.x. har hjärtproblem. Om man lider av omställningen bör man rådgöra med sin läkare om hur man kan förebygga negativa effekter.