Hur långt är vi villiga att gå för att leva socialt och miljömässigt hållbara liv samtidigt som vi bromsar konsumtionssamhällets hastighet? Enligt en studie från Lunds universitet är det inte så långt.

Forskare tillfrågade 1 500 svenskar om olika politiska initiativ som kan leda till lägre konsumtion och
social jämlikhet.
( minskad arbetstid, förmögenhetsbeskattning, inkomsttak, basinkomst och köttbeskattning)

De som svarade positivt på minskad arbetstid var (52 procent) och förmögenhetsbeskattning var det (42
procent ) som tyckte om förslaget.
Inkomsttaket och basinkomsten fick minst stöd (18 % respektive 25 procent ).
Ungefär 30 % av de tillfrågade ansåg att strängare beskattning av köttkonsumtion skulle vara fördelaktigt.
Max Koch är professor i socialt arbete som studerar hållbar välfärd och ekonomisk tillväxt, ibland känd
som degrowth på engelska. Han menar att för att leva på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart
sätt måste vi bromsa vår konsumtion. Läs hans vetenskapliga artikel här…

Finns det ett samband mellan dessa farhågor och ett mer miljömässigt och socialt hållbart samhälle?
Max Koch:
– De allra rikaste i samhället har det allra största koldioxidavtrycket. Den effekten kan begränsas
med ett inkomsttak, men framför allt genom förmögenhetsbeskattning. För att även fattiga
människor ska ha möjlighet att tillfredsställa sina basbehov diskuteras introduktion av en
basinkomst. Men basbehov kan även täckas av tjänster som till exempel lokalt producerat mat, el,
vatten, bostad eller internet. En högre skatt på kött skulle kunna minska köttkonsumtionen som är
en av de riktigt stora klimatbovarna. Till sist kan minskad arbetstid bidra till att färre varor
produceras och energianvändning minskas.

Diskussion om ett hållbart samhälle
Utöver undersökningen har Max Koch och hans forskargrupp engagerat över 100 personer i så kallade
medborgarforum för att debattera steg för ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.
Han menar att vi utöver det parlamentariska systemet behöver upptäcka sätt för medborgare och politiker
att kommunicera om hur ett ekologiskt och socialt hållbart välfärdssamhälle ska se ut.

Forskare är nu överens om att människan har påverkat klimatet, men det råder delade meningar om hur
mycket det ekologiska fotavtrycket påverkas av tillväxten.

Källa: forskning.se

Mer debatt och vetenskapliga publikationer att läsa:
Decoupling – shifts in ecological footprint intensity of nations in the last decade – ScienceDirect
A systematic review of the evidence on decoupling of GDP, resource use and GHG emissions, part II:
synthesizing the insights – IOPscience
Debatt i Lund om ekonomisk tillväxt och nerväxt: Med Max Koch…….