STOCKHOLM Hur övergödda är länets sjöar?

Det vill länsstyrelsen ha svar på. 80 sjöar har nu kartlagts, och till hösten får vi veta hur de mår.

-Övergödning är ett av länets största miljöproblem, både i sötvatten och längs kusten, säger Jonas Hagström, miljöutredare.

Länsstyrelsen har de senaste åren undersökt vattenkvaliteten i länets sjöar och för några veckor sedan gjordes ännu en. Kartläggningen har nästan uteslutande skett via en helikopter och man har tagit vattenprover och gjort siktdjupsmätning.  Men i några sjöar med särskilda bestämmelser har kontrollen skett från en roddbåt.

Ja, de ska vara klara med alla nu, inklusive de som togs från roddbåt.Analysresultaten kommer senare i höst. Utvärderingen av resultaten från de senaste åren
kommer förhoppningsvis nästa år,
säger Jonas Hagström, miljöutredare på Länsstyrelsen i Stockholm.

Det är genom att undersöka bland annat halter av näringsämnen, klorofyll, vattenfärg och surhetstillstånd som sjöarnas ekologiska status kan bedömas.

Jonas Hagström berättar mer ingående om undersökningen:

– Det är i synnerhet effekter av näringsämnespåverkan som fångas upp med denna provtagning. Om undersökningarna upprepas årligen under längre tid kan proverna även ge underlag för att följa upp trender i miljön, förändringar i siktdjup, grumlighet och vattenfärg. Något som i sin tur kan bero på för hög belastning av näringsämnen eller påvisa effekter av klimatförändringar, säger Jonas Hagström.

Resultaten blir ett underlag i länsstyrelsernas arbete med att fastställa sjöarnas ekologiska status. Det gäller framförallt bedömningen av sjöarnas näringsrikedom, som halter av näringsämnena fosfor och kväve samt halter av klorofyll.

Jonas Hagström säger att övergödning är ett av länets största miljöproblem, både i sötvatten och längs kusten.

– Vi identifierar och följer upp de sjöar som har problem med övergödning på grund av för stora utsläpp eller läckage av närsalter. Källorna till näringsämnen kan till exempel vara dagvatten från tätorter, läckage från jordbruk och hästgårdar, utsläpp från mindre reningsverk eller enskilda avlopp från exempelvis fritidshus.

– Ibland är det ”gamla synder” som syns, trots att källorna åtgärdats kan sedimenten från sjöarnas bottnar fortsätta att släppa ifrån sig fosfor, säger Jonas Hagström.

Men hur övergödda tror man då att länets sjöar är?

Enligt en rapport från 2013 var drygt hälften av länets småsjöar näringsrika. Men näringsrik är inte alltid detsamma som övergödd, eftersom det finns naturligt näringsrika sjöar på sina håll, det vill säga näringsrika utan mänsklig påverkan, säger Jonas Hagström.

I rapporten står det att tillståndet i de östra delarna av Mälaren är avsevärt bättre än i
sjöns övergödda västra delar.

Men det finns också bra exempel, menar Jonas Hagström.

I dag är det inte så stora skillnader mot 2013 även om det har blivit bättre på sina håll. Ett exempel på det är Tyresåns avrinningsområde (Orlången).

Kartläggningen av sjöarna planeras att genomföras samma månad de kommande åren, eventuellt med ett annat urval av sjöar. Att testerna sker under så kort tid som möjligt vid varje tillfälle är för att få största möjliga jämförbarhet, det vill säga snarlika väderleks- och temperaturförhållanden. Och att få en ögonblicksbild av det storskaliga tillståndet i det aktuella urvalet av sjöar.

Tony Gyllenram