Vårt festliga nyårsfirande – hur långa traditioner har det egentligen?
“Nyårets ingång har icke just någonsin blivit firad på något annat sätt än med visiters avläggande eller korts kringskickande.” Så avslutas kapitlet om julfirandet i boken “Gamla Stockholm” från 1882. Strindbergs medförfattare Claës Lundin skrev 1890 en egen bok: “Nya Stockholm” om “vad som under 1880-talet kunde kallas nytt…
Om barnaga, skolaga, husaga, hustruaga – eller misshandel?
Inte förrän 1979 blev alla former av barnaga förbjudet i Sverige, även i hemmet. Långt tidigare hade man avskaffat husagan: 1858 för vuxna tjänare, 1920 även för minderåriga. 1864 förbjöds hustruagan och 1922 förlorade fartygsbefälhavare rätt att aga besättningen. För barn tog det längre tid, och allra längst…
När pandemin kom till Stockholm anno 1834: En hantverkarfamilj i kolerans tid.
Ur “Gamla Stockholm” 1882 (CC-BY), Stockholms stadsmuseum I kapitlet Farsoter i August Strindbergs och Claes Lundins bok “Gamla Stockholm” finns en levande skildring av hur koleran kom till Stockholm – och en vanlig hantverkarfamiljs vardag i dess skugga. Bilden på Ladugårdslands fattigkyrkogård finns också i boken som utgavs av…
Hur kommer det sig att vi gör om samma misstag gång på gång?
Det korta svaret är att det är småbarnshjärnan som tar över. Vår moderna tillvaro har blivit mycket mera komplicerad än vad våra hjärnor egentligen är skapta att hantera. När vi blir stressade söker vi trygghet i invanda beteenden och försvarsmekanismer, och gamla känslor dyker upp. Djupast…
Den ruskiga historien om sotargossarnas livsfarliga liv på Stockholms tak och skorstenar
I SvD 1887 finns en kort notis om en förolyckad sotargosse: ”En sotargosses lif”: När 16-årige sotargossen Karl August Sjöstrand skulle sota i ett kök i det ”k. slottet tillhöriga Oxenstjernska huset” måste han först klättra upp på taket till det något högre huset på…
Sven Petersson berättar hur det var att vara intagen på Frimurarbarnhuset 1908-16: Blåmjölk, gäspa, katekes och pissluntor
”Jag kom till Kristineberg, ”Krillan”, 1909, sen min mamma genom den legendariske Hellaspastorn, kyrkoherden och riksdagsledamoten Klefbeck fått intyg på fattigdom i hemmet. Jag är nu 80 år, men kan än i dag genomleva min förtvivlan inför avskedet från loppor och vägglöss och fattigdom, plågor…
När TELEVISIONEN (äntligen!) kom till stan
Den 10 december år 1950 brukar räknas som den första gången televisionen fick praktisk användning i Sverige. Då direktsändes Nobelprisutdelningen i Stockholms Konserthus. Bara några dagar tidigare hade tekniker från Radio Corporation of America (RCA) levererat den nödvändiga utrustningen. På scenen fanns förutom två televisionsmottagare…
Stockholmsvandring. Bland krigets spioner och SÄPOs förförerskor i Gärdets funkis
Vi börjar med att ta hissen på Gärdets T-station upp till Furusundsgatan. I kröken på Rindögatan, i gluggen mellan husen, vidgar sig Ladugårdsgärdet. Att utländska underrättelseofficerare, mer eller mindre anonymt, gärna bosatte sig här under krigsåren var nog inte bara för de moderna lägenheterna. På…
Stockholmsvandring. Bland krigets hemliga agenter från Vallhallavägen till Diplomatstaden
Det sägs att det fanns tusen mer eller mindre hemliga agenter i Stockholm under kriget. Helst höll de till på Östermalm och Gärdet. Mot Stureplan och Strandvägen fanns utlänningar, och nära Karlaplan och Valhallavägen en koncentration av svensk underrättelseverksamhet. En bra utgångspunkt är T-stationen Stadion…
Stockholmsvandring. Bland krigets spioner och annat ljusskyggt i kvarteren runt Humlegården
Nattetid anses Humlegården fortfarande farlig, en plats för mord både i deckare och i verkligheten. Mest uppmärksammat är nog Stureplanskjutningen på nattklubben Sturecompagniet 1994, då en ordningsvakt och tre gäster dödades och 20 skadades. Humlegården kallades förr bögparken eftersom det raggades och kopulerades bland buskarna. Ett öknamn var “kexburken” –…
Stockholmsvandring. Bland krigets hemliga agenter nära Strandvägen
Startpunkt för denna vandring är Dramaten vid Nybroplan. Inte för att där hände något dramatiskt under krigsåren, utan för att Gustav Mauritz Armfelt var teaterns direktör under Gustaf III – och åren efter hans död som general och konspiratör kan sägas ha varit sin tids…
Stockholmsvandring. Bland krigets spioner och Mata Haris: Stureplan – Blasieholmen
”Vi ses vid Svampen”! Med tre spårvagnsstopp runt triangeln var Stureplan en självklar mötesplats, mer än i dag. Stureplan med sina restauranger var under kriget ett vattenhål för flyktingar, journalister och spioner – i vad som kallas Nordens Casablanca, döpt efter agentfilmen Casablanca med Ingrid Bergman. Flera…
Det korta svaret är att det är småbarnshjärnan som tar över. Vår moderna tillvaro har blivit mycket mera komplicerad än vad våra hjärnor egentligen är skapta att hantera. När vi blir stressade söker vi trygghet i invanda beteenden och försvarsmekanismer, och gamla känslor dyker upp. Djupast rotade är förstås de från barndomen.
Plötsligt är sommarplågorna framme
Plötsligt dyker de personliga sommarplågorna upp. De mänskliga sommarplågorna.
Vilken typ är du? Vilken typ avskyr du?
Läs och rösta
Kommentarer